Nu är det Pridevecka här i Stockholm. På senare tid har hbtq-rörelsen och funkisrörelsen närmat sig varandra på olika plan. Det tycker jag är bra. Jag tror att båda har något att tjäna på detta.

Samtidigt kan man inte blunda för att diskrimineringen ser olika ut för olika grupper. Jag har försökt illustrera det i bilden ovan.

Jag vill inte ägna mig åt att ställa grupp mot grupp, utan ska här bara försöka beskriva fyra exempel på vad som är speciellt med just funktionsnormen – den norm som vi funkisar dagligen utsätts för.

1. Precis som med heteronormen innebär även funktionsnormen att normbrytare kan betraktas som asexuella eller översexuella. Men enligt funktionsnormen är funkisar också helt sexuellt oförmögna. De betraktas som barn som inte kan ta ansvar för sig själva. Dessutom antas de vara sjuka och det är ju inte heller så sexigt.

Funktionsnormen påverkar dig även på andra områden. Du får inget jobb. Samhället visar med all önskvärd tydlighet att du inte är värd att ha tillgång till stora delar av bostadsmarknaden, kulturlivet, media, transportsektorn och det offentliga rummet.

Som om det inte vore nog så är du dessutom ekonomiskt diskriminerad eftersom det förutsätts att du ska kunna överleva på en förtidspension på 11.000 kr före skatt – ett belopp som förblir detsamma livet ut. Så något som är speciellt med funktionsnormen är att den är allomfattande. Den påverkar nästan alla sidor av livet om du är funkis.

2. Funktionsnormen är också mycket mer påtaglig än andra normer. Den kommer dig in på livet och det blir svårt att värja sig, inte minst om du har hemtjänst eller personlig assistans.

Det avgörande när personlig assistans kom 1994 var att alla skulle få möjlighet att välja sina personliga assistenter, men tyvärr är det inte alla anordnare som praktiserar detta i verkligheten. Och även om alla har rätt att välja så har den valfriheten urholkats mer och mer p.g.a. årliga nedskärningar som till sist har omöjliggjort en rimlig lönesättning.

Alla människor omfattas mer eller mindre av de förlegade värderingar som funktionsnormen inbegriper.
Normerna och dess tankegods är samhällsfenomen. De går knappast att informeras eller utbildas bort. Allt detta gör att risken blir hög för att du får in funktionsnormens värderingar i ditt eget hem om du har personlig assistans.

Föreställ dig att du var kvinna och hänvisad till att varje morgon bli duschad av en man med uttalade machoideal. Vad skulle du tycka om det? Hur skulle din självkänsla påverkas? Det är bara ett exempel på hur du som funkis dagligen får uppleva att andras synsätt och värderingar kommer dig in på bara kroppen.

3. Ytterligare något som är speciellt med funktionsnormen är att den inte bara materialiseras i form av människors tyckanden och låtanden. Den reproduceras även i den fysiska miljön. Vi ser den dagligen i en otillgänglig kollektivtrafik, trappor, trottoarkanter, bostadshus utan eller med för liten hiss.

Under apartheid förekom det skyltar här och var med texten Whites only, exempelvis på bussar och tåg. Men för funkisar behövs inga sådana skyltar. Vi klarar inte ens att komma in på många bussar och tåg.

Det faktum att diskrimineringen blir så fysiskt närvarande gör också att folk tar den för given på ett annat sätt. Det är lätt att förledas tro att det inte alls handlar om diskriminering, utan istället om olika praktiska problem – typ att det inte finns någon ramp.

4. En fjärde faktor som är central när det gäller funktionsnormen är att den diskriminering som normen ger upphov till ofta är statsunderstödd. Diskrimineringen beror ofta på politiska beslut eller på bristen av sådana beslut. Ta t.ex. tillgängligheten i det offentliga rummet. Anti-diskrimineringslagen på det området är mycket starkare i USA än i Sverige och därför har de också en bättre tillgänglighet generellt sett.

Här i Sverige har det med jämna mellanrum aktualiserats en skärpning av motsvarande lagstiftning, men den har aldrig kommit på plats p.g.a. att politikerna tagit hänsyn till många andra intressen. Därmed har politikerna också sanktionerat den diskriminering som pågår.

Sammanfattningsvis så kännetecknas alltså funktionsnormen av att den är:

1. Allomfattande
2. Påtaglig
3. Materialiserad i den fysiska miljön
4. Statsunderstödd.

Jag betvivlar inte att även andra normer kan ha de här dragen, men de är mer uttalade i funktionsnormen. Dessutom torde den här kombinationen vara ganska unik.

Kombinationen av dessa fyra sidor hos funktionsnormen gör att statusen för funkisen i Sverige just nu är oerhört låg. Hade Sverige haft ett kastsystem såsom i Indien så hade vi funkisar förmodligen betraktats som kastlösa tillsammans med missbrukarna och EU-immigranterna som sitter och tigger på våra gator och torg. Och för att återknyta till bilden i början av det här blogginlägget – vem skulle vilja dejta en kastlös?

Överkurs:
Just det faktum att diskrimineringen på det här området är statsunderstödd har en särskilt stor påverkan på funkisens status i samhället. Och just nu är det inte bra. Politikerna drar åt svångremmen mer och mer och signalerar därmed att det är okej att spara in på funkisarna. ”De har det för bra.”

Tyvärr leder den politiken till att även andra aktörer drar åt samma håll. Försäkringskassan har t.ex. gjort det svårare och svårare att både få och behålla sin assistansersättning. Detta tillsammans med den utbredda fuskdebatten där vi utmålas som notoriska fuskare gör att funkisens status har nått ett lågvattenmärke.

För att återigen återkoppla till teckningen som inledde det här blogginlägget så har din status en mycket stor betydelse för hur väl du ska lyckas i dejtingvärlden. Har du låg status i samhället så är risken hög för att andra inte ens vill träffa dig.

Men det har inte alltid sett ut så här. Det rådde en helt annan stämning på 80-talet. Vi fick med en funkis som socialminister i regeringen. Han var blind och hette Bengt Lindqvist. Han visade hela svenska folket att även funkisar kunde jobba. Även funkisar kunde vara med och fatta politiska beslut.

Det var i denna veva som den personliga assistansen mejslades fram och jag har svårt att se att det hade blivit någon assistans utan denna positiva tidsanda kring funkisfrågorna. Det var då som vår status var som högst.

Vad ska du då göra om du är funkis och vill ge dig in i dejtingvärlden? Ska du invänta ett nytt 80-tal? Alls icke! Du ska självklart satsa för fulla muggar. Men du får vara beredd på att det krävs tålamod och energi. Det gäller att stå på sig och inte ge upp i första taget!