Återigen har Selma nekats assistans med sondmatning:

Selma på SVT

Denna gång menar kassan att det bara behövs assistans när sondmatningen sätts på och när den stängs av, men inte däremellan. Kassan tar ingen hänsyn till att det knappast är möjligt att rekrytera en assistent som kommer och sätter på sondmatningen för att sedan gå hem och komma tillbaka när matningen är över.

Men det är inte bara Selma som har drabbats av denna absurda tolkning av lagen. Under den här mandatperioden har över 1.400 personer mist sin rätt till statlig assistansersättning, just därför att Försäkringskassan har gjort en alltmer naiv och absurd tolkning av lagen.

Försäkringskassan har töjt på gränserna och gjort allt för att leva upp till de sparbeting som regeringen lade på dem i regeleringsbrevet 2016, där det klart och tydligen står att timutvecklingen ska brytas. Ett mer flagrant exempel på ministerstyre får en leta efter:

Det har bl.a. just inneburit att olika assistansbehov har delats upp i delmoment. På så sätt har de kunnat trolla bort behov. Sammanlagt har behoven därmed inte överskridit den tjugotimmarsgräns som finns för att en ska få statlig assistansersättning.

I mitt fall skulle det ha kunnat innebära att assistans med matning kanske inte hade beviljats. Jag behöver nämligen bara assistans under den tid det tar att ge mig en tugga. Men när jag tuggar och sväljer maten så behöver jag ju ingen assistans. Som tur är så har jag själv sluppit denna granskning på detaljnivå.

Men det finns alltså många andra som har drabbats av denna spariver. Gång på gång har detta påpekats för den sittande regeringen, men de har inte lagt två strån i kors för att åtgärda problemet. Nu säger de att de inre vill föregripa LSS-utredningen. Det finns alltså alltid en förevändning att ta till. Men i grund och botten tycks de ganska nöjda med att fler och fler utförsäkras från den statliga assistansen.